Förföljelse av rohingyer i Myanmar

En rad händelser som går långt tillbaka i historien

Landet Myanmar (som fram till 1989 hette Burma) var tidigare en brittisk koloni. När den burmesiska befolkningen började arbeta för självständighet under 1930-talet antog den brittiska överhögheten en strategi för att behålla kontrollen. Strategin bestod i att ge makt till etniska minoritetsgrupper i den lokala befolkningen genom att rekrytera dessa till den burmesiska armén. Armén nyttjades sedan för att hålla nere befolkningsmängden bland den burmesiska majoritetsbefolkningen. Den brittiska strategin gödde en burmesisk nationalism som än idag är tydlig i konflikten mellan burmeser och etniska minoriteter.

Under andra världskriget invaderades Burma av Japan. Den burmesiska majoriteten valde då att alliera sig med japanerna för att fördriva britterna från landet, vilket även yttrade sig som en kamp mot den minoritetsbefolkning som erhållit makt under britternas styre. I skuggan av kriget skedde övergrepp mot civilbefolkningen från båda sidor i den etniska konflikt som uppstått.

En tid efter andra världskrigets slut blev Burma självständigt från britterna och under tidigt 1960-tal övertogs makten i landet av militären. De nya ledarnas retorik spelade på nationalism där den burmesisk-buddhistiska majoriteten framhölls och kritik riktades mot etniska minoriteter, framför allt mot muslimer. Den muslimska rohingyaminoriteten drabbades av denna politik och utsattes för diskriminering och våld. Detta förtryck har tilltagit genom åren.

Än idag är förföljelsen aktuell

Som en reaktion på detta långvariga förtryck växte den militanta rohingyamotståndsgruppen ARSA fram, jämte andra icke-militanta motståndsgrupper. Dessa grupper, och flertalet rohingyer med dem, vänder sig mot myndigheternas syn på rohingyerna som illegala invandrare från Bangladesh, trots att de levt i flera generationer i landet. Myanmars militär talar om fördrivelse av rohingyer som den ”slutliga lösningen” på det bengaliska problemet. Retoriken och parallellen till nazitysklands ”slutliga lösning på judefrågan” är obehagligt aktuell. Militär propaganda och extremt nationalistiska buddhister har bidragit till den mycket negativa synen på rohingyer.

2017 utförde motståndsgruppen ARSA en attack mot en militärbas i Rakhine som ledde till att flera soldater ur regeringens styrkor omkom. Denna attack föranledde en våldsam reaktion från regeringsstyrkorna mot hela rohingyabefolkningen. Omfattande våldtäkter och tortyr ägde rum och över 10 000 människor dödades. I spåren av detta flydde över 700 000 rohingyer till Bangladesh. FN har inofficiellt kallat militäroperationen för etnisk rensning och anfört att Myanmars högsta militära ledning bör hållas ansvarig för folkmord och brott mot mänskligheten.

De etniska konflikterna, som delvis har sina rötter i den brittiska kolonialmakten, har plågat Burma/Myanmar sedan självständigheten 1948, och Rohingyaminoriteten har drabbats särskilt hårt av dessa konflikter. Det är en komplex situation som kräver en lösning baserad på respekt för mänskliga rättigheter och fredlig samexistens mellan alla etniska grupper i landet.

Följaktligen har Rohingyafolket i Myanmar kämpat med systematisk diskriminering och förföljelse under lång tid. De har förnekats medborgerliga rättigheter och varit offer för våldsamheter och övergrepp. Denna förföljelse har inkluderat begränsningar på deras rörelsefrihet, tillgång till utbildning och hälsovård samt konfiskering av egendom. Rohingyerna har också blivit utsatta för våld och massakrer, och kvinnor och flickor har systematiskt utsatts för sexuellt våld.

Myanmars regering har förnekat Rohingyafolkets etnicitet och betraktar dem istället som illegala invandrare från Bangladesh, trots att många av dem har bott i Myanmar i generationer. De har förnekats medborgarskap och betraktas som statslösa, vilket förvärrar deras utsatthet och utsätter dem för ytterligare marginalisering och diskriminering.

Internationella människorättsorganisationer och FN har dokumenterat allvarliga övergrepp mot Rohingyafolket och har uppmanat till åtgärder för att skydda deras rättigheter och ställa förövarna till svars. Trots internationella påtryckningar och upprepade vädjanden har Myanmars regering visat otillräcklig vilja att stoppa förföljelsen och förbättra Rohingyafolkets situation.

Det är viktigt att uppmärksamma och förstå den komplexa historien och de socio-politiska faktorer som har bidragit till förföljelsen av Rohingyafolket i Myanmar. Genom att sprida medvetenhet och engagera sig i att främja mänskliga rättigheter kan vi bidra till att skapa förändring och arbeta mot en rättvis och inkluderande framtid för alla etniska grupper i Myanmar.